Mera äpplen

Äpplen äpplen mera äpplen. Imorgon har vi vart här i Batlow och plockat äpplen i fyra veckor. Ja tiden går fort  när allt man gör är att jobba, det vill jag lova.

Nya äpplen. Dessa kallar de för "Jazz". Innan plockade vi "Red delicious" och med dom kunde man plocka rubbet, man rensade hela träden. Det spelade ingen roll vad för färg dom hade.

Med Jazz är det andra bullar. Dessa äpplen kräver att man gör något som dom kallar för "colour picking" vilket betyder att man måste plocka efter färg. Kraven är att åtminstone häften av dessa rödgröna äpplen måste vara röda. Det är också viktigt att dom är starkt mörkröda inte ljusröda och absolut inte åt det rosa hållet! 

  Ja precis som det låter så är det mycket jobbigare att plocka Jazz men istället för att tjäna 180kr per låda så tjänar vi nu 280kr samtidigt som dessa plastlådor faktiskt är lite mindre än de tidigare trälådorna. I slutändan så tjänar vi i stort sätt samma pengar, men lite lite bättre just nu. 

Vårt dagliga schema Måndag-Söndag

6:00 Vaknar och äter frukost

7:00 Åker till jobbet

16:00 Slutar jobbet

16:30 Dusch 

16:45 Laga mat

18:00 Äta och kolla på The Big Bang Theory 

19:00 Sova

Jag vet vad ni alla tänker. Ni tänker att jag är på andra sidan jorden i värmen och gottar mig i värmen. Antagligen tänker många (framförallt de som inte följer denna blogg) att jag ligger på någon fantastisk strand och latar mig samtidigt som jag bättrar på min bränna och lär mig surfa. Så fel ni har.

  Nej sanningen är den att trotts att jag har en riktigt bra tid här i Australien så kan jag inte heller här fly från verkligheten. Verkligheten som är densamma för alla, att vi måste jobba för att tjäna pengar för att leva. Och nog för att jag har haft många lata dagar på stranden, men faktiskt inte ens tillräckligt många för att bemästra konsten att skata på vatten än. 

Vad det gäller värmen..

Så kan jag lova att ni har fel. Här uppe i bergen i Batlow så är det inte alls lika varmt och skönt som det var och fortfarande är uppe i Queensland. Där har dom fortfarande, trotts att det sedan den officiella hösten anlände den 1 april, runt 30 grader. Här i Batlow har vi runt 15-20 grader. Kvällarna och mornarna är såklart kallare. För att inte prata om nätterna, burr burr, de flesta nätter ligger på 8 grader men vissa går till och med ner till 5 grader celsius.

  Vädret här beskriver jag nog ändå enklast genom att jämföra det med vädret där hemma i Sverige. Lustigt nog så är hösten här uppe i bergen identisk med hösten därhemma. Träden lyser vackert i alla möjliga färger och nyanser. Solen värmer gott men i övrigt så är det kallt och grått.

 

Ja usch det har vart så ruggigt och kallt att vi behövde gå till en second hand affären och köpa ett nytt vintertäcke, vantar, sockar och mjukisbyxor för att inte  frysa om nätterna. Men tro det eller ej, att sova i en van kan bli riktigt kallt såhär på höstkanten. 

  Trotts att vi nu sov i våra vantar, sockar, byxor och vinterjackor under  två stora tjocka och varma täcken så frös vi fortfarande vissa nätter.

Det hela resulterade i att vi även införskaffade en värmefläkt för att inte behöva frysa. Den är helt fantastisk, en timma innan vi går och lägger oss är allt vii behöver för att få upp värmen innan vi somnar. Men det är på morgonen som fläkten verkligen behövs! En timma innan vi går upp startar jag fläkten så det är varmt och skönt när vi måste krypa ut ur våra täcken. Det är nu som fläkten verkligen gör nytta. Innan var vi tvungna att förbereda och äta vår frukost i kylan. Nu kan vi njuta av varje morgon inne i en varm och skön van medan vi äter vår frukost och dricker vårt morgonkaffe. 

Allt detta tack vare vår kära granne Cathy som var så rar och köpte en till oss när hon var i Wagga Wagga (1 1/2 timma bort). 

Tills vi hörs igen,

Ta hand om er allesammans

Plocka äpplen

För två veckor sedan anlände vi till den lilla byn Batlow. Batlow är beläget två timmar söder om Sydney, 780 meter över havet. Här finns en campingplats som vi bor på, en matbutik, en bensinstation, ett bibliotek och 1500 invånare, samt flertalet hostels fyllda med backpackers. Det första du kommer att se när du kommer hit är en skyllt var på du kan läsa texten "Batlow, känt för sina äpplen". Och det är så sant, Batlow är i stort sett bara äpplen. 

  Runtomkring Batlow breder de stora äppelfarmerna ut sig. Det är många och otroligt stora. 

Trotts detta så är Batlow en liten stad där nästan allt som en gång varit något, numera är igenbommat och stängt. Överallt kan du se föredetta affärer som tvingats stänga ner, och ingen tycks vilja öppna något nytt. Det är faktiskt rätt tragiskgt och det ger staden en tom och nästan lite spöklik känsla.

Det är rätt hårt arbete, faktiskt det tuffaste som vi provat på hittills. Vi jobbar åtta timmar om dagen, sju dagar i veckan. Dom enda dagar som vi får ledigt är dom där det regnar, men regnar gör det inte ofta i Australien. Undantaget är sommaren, då kan de få rejält mycket med regn men under resten av året så är det mest sol hela tiden. Sen den 1 mars är det officiellt höst här i Australien, så ni förstår, vi har varken mycket regn eller lediga dagar framför oss.

  Vi har dock haft lite tur, nu har vi vart här i snart tre veckor och efter bara 10 arbetade dagar fick vi vår första men kanske också vår enda dag med regn. Andra har haft det värre, de anställda som började här när säsongen började fick sin första lediga dag efter 28 arbetade dagar.

Det är hårt arbete men vi gillar det. Upp och ner för en stege med en väska på magen, fylld med 16kg äpplen. Man får försöka se det som att man får ett träningspass på köpet. 

Man jobbar i team. Tillsammans får Brooke och jag 180kr per plockad låda att dela på två(trädlådan som ni kan se på bild). Till en början så var det inte mycket att hänga i granen. De första dagarna plockade vi 4-5 lådor per dag men successivt, dag för dag, så blev vi bättre. Nu plockar vi omkring 10 lådor per dag med 11 som rekord. 

För att ge er en uppskattning i hur mycket vi tjänar så är det alltså 1800/2, alltså 900kr var innan skatt per dag. Skatt är 13% här men den får man tillbaka när man åker hem igen. Så summan av kardemumman är rätt bra men då ska man ha i åtanke hur tröttsamt och slitsamt det verkligen är samt att detta är en bra dagslön. Vissa dagar plockar vi bara 7-8 lådor, det varierar från dag till dag beroende på hur trött man är och hur bra frukten är. Tex så kan äpplena vara riktigt stora och fina i en gång medan äpplena som väntar nästa dag i en annan gång kan vara väldigt små. 

Äppelsäsongen varar ända in i maj så här blir vi nog kvar ett tag.

Tills vi hörs igen,

Många kramar

 

Prickley Pears

Arga och upprörda efter att vi lämnat kaktus päron-farmen skickade vi detta meddelande till hemsidan var vi fann jobbet. Hur som helst, ville bara låta er läsa detta för det beskriver situationen väldigt bra samtidigt som det beskriver hur de får sin usla verksamhet att gå runt genom att lura människor.

 

Kaktuspäron

Skrivet den 14 Mars 2015

Mycket har hänt på vägen men det får vänta tills en annan dag, för idag vill jag skriva om kaktus kaoset i Glenrowen.

Efter två veckors jobbsökande så fick vi till slut en positiv träff. Enda problemet var att vi befann oss i De Blå Bergen, ett par timmar väst om Sydney och jobbet i Glenrowen, ett par timmar öster om Melbourne. Men det krävs mycket mer än så för att stoppa två arbetstörstiga ungdomar som oss själva. 13 timmars bilfärd senare var vi på plats och till en början såg och kändes allt faktiskt väldigt bra, men vinden kan vända och den gör det ganska så ofta..

Det skulle faktiskt visa sig vara något av det värsta som jag vart med om och helt klart det sämsta jobbet som jag någonsin haft.

  Först och främst så är tydligen prickly pears inte alls några päron som jag trodde, utan en väldigt stickig frukt som växer på väldigt stickiga kaktusar. Trotts den heltäckande overallen som du tvingas bära i den stekheta solen så lyckas fortfarande de lömska små nålarna hitta sin väg in genom skyddsutrustningen. Vilket i sin tur kommer att leda till en väldigt dålig natts sömn. Detta är dock bara en av alla de dåliga aspekterna med prickly pears.

   På detta jobbet stannade vi i två dagar. När vi kom dit hade en grupp av nio precis jobbat sin första och också sista dag. De berättade för oss om hur vedervärdigt det var att jobba där och hur usligt betalt det var och att det skulle ge sig av redan nästa dag. Detta kändes såklart inte så bra men vi bestämde oss ändå för att ge det ett försök.

Dagen därpå klädde vi på oss våra overaller samt huvudbonad, extra armskydd och dubbla lager av handskar. Redan nu började kroppen klia för fullt av alla de tusen nålar som redan fanns i kläderna sen innan.

Klockan 6 var vi redo att börja arbeta, precis som de hade bett oss om. Problemet var bara det att de inte hade någon som helst koll på någonting, inte ens när soluppgången var. Så ombytta och klara fick vi så snällt sitta och vänta på soluppgången. Trettio minuter senare begav vi oss så sakteliga ner till fältet för att jobba sex helvetiska timmar fyllda av smärta och svett.

Nej jag vet inte ens om detta jobbet hade varit värt det om jag så hade fått en skälig lön. Så var såklart inte fallet, inte ens bra betalt var det, nej faktiskt inte ens dåligt betalt heller, riktigt jäkla skit skamligt betalt var det.

  Ni förstår, ofta inom diverse farmjobb så får en betalt per plockad låda. Om detta är fallet så måste man helt enkelt fråga på telefon hur mycket man får per låda samt hur många lådor folk plockar i genomsnitt. I detta läget kan man bara göra vad vi gjorde, lita på bonden. Ibland är dom ärliga och ibland är dom det inte. 

I detta fallet så sa de till oss att vi får betalt 17kr/box 

Och att genomsnittet skulle vara 10 boxar i timmen efter inkörning

Alltså en summa av 170kr/timma. Detta lät såklart lovande även om vi visste att vi aldrig skulle plocka så snabbt som dom sa så kunde man ändå tänka sig att vi skulle kunna plocka häften av det till en början men icke. 

Verkligheten var inte 10 boxar per timma utan 7 boxar på 6 timmar vilket var hela arbetsdagen.

Så för 6 timmars slit, svett och smärta fick vi 119kr. 

Då ska ni veta att farmjobb här i Australien kan vara rätt så lönsamt. Till exempel så tjänade vi 130kr/timman på att plocka lychees för några veckor sedan.

Hur som helst, helt klart det sämsta jobbet som vi någonsin haft och antagligen någonsin kommer att ha. Imorgon ska jag publicera för er vårt arga meddelande som vi skickade till hemsidan vart från jobbet kom. Nåväl, ni vet vad dom säger, är man på botten så kan det bara bli bättre. Just nu så har vi det faktiskt bättre. Men mer om det en annan dag.    

 

Ta hand om er!

Australia Zoo

I födelsedagspresent fick jag utav Brooke och hennes syster Carla den fantastiska upplevelsen att gå på Australia Zoo, sjukt kul tack så jätte mycket!

VIll bara tillägga att jag många gånger väljer att inte ens besök olika zoo i världen, helt enkelt eftersom de inte alltid respekterar eller tar tillräckligt bra hand om djuren. Australia Zoo, skulle jag vilja påstå, tar väldigt bra hand om djuren. Inga djur satt i bur utan beroende på djurets natur och behov satt de i olika stora inhägnader. Det var inte heller några problem att se att personalen där älskade sina djur och att de tog mycket väl hand om dom. Djuren på Australian Zoo, skulle jag vilja påstå, är som vilka lyckliga husdjur som helst.

Dessa landsköldpaddor är helt otroliga. De kan bli upp till 150 år gamla utan problem, vissa blir till och med äldre! Så de lever ett lång liv men det är också ett långsamt liv. Tex så blir de inte könsmogna fören de fyllt 70 år!

Jätte ödla vars namn jag inte kan minnas, vore rätt läskigt att möta honom på stan.

Ser ut att ha det rätt gött. Påminner mig om vår hund Luffsen.

Fantastiska små gossedjur! Nu har jag sett både tama och vilda koalabjörnar och det spelar faktiskt ingen roll vart jag ser dom, dom sover alltid! Det är verkligen allt dom gör, sitter uppe i sina eukalyptusträd och sover. Så när de väl vaknar så äter de några löv för att sedan ta sig en till tupplur. Deras lata livsstil gör att de knappt ens behöver gå ner till vattnet för att dricka, vattnet i löven är oftast tillräckligt!

Så tuff är jag.

Emu!

Jag älskar kängurur! Så otroligt fina och häftiga djur. De gillar stora öppna fält så här på Australian Zoo levde de fritt på en jätte stor yta. En yta som alla besökare också får vistas i. Såå här kunde man mata, umgås och klappa kängururna precis hur mycket man ville. Dom var riktigt tama och mysiga!

Det fanns många många fler djur men det blir helt enkelt för mycket att ladda upp allt på en gång, dessa fann jag mest typiska för Australien.

Tjao

Hej Hej Hej (22/02/15)

Det var inte igår..

Fick mig ett litet ryck såhär på morgonkvisten och bestämde mig för att börja kladda lite igen. Precis som förut så är det inget fancy alls, bara jag som vill berätta för nära och kära vad jag sysslar med och vart jag håller hus. Men kanske, kanske, finns det än och annan liten filur därute i världen som kan dra nytta av mina anteckningar.

Ja jag är ju verkligen inge bra på att föra dagbok längre. Det är inte de att det inte händer något här borta, tvärtom så har jag jättekul. Livet tillsammans med Brooke är helt underbart och jag kunde inte varit lyckligare. Hon gör mig så glad och hon får mig att känna mig så älskad och behövd och det är en fantastisk känsla.  

  Självklart saknar jag Sverige och alla där hemma men det är något som jag alltid gjort så fort som jag lämnat landet. Det är bara så det är och jag antar att det är något som man bara måste acceptera, att man inte kan få allt. 

Nu har mer än halva tiden av mitt ettåriga visum gått åt här i Australien, närmare bestämt nästan 7 månader av de 12 som man får. En stor del av tiden har jag bara slappat, Brooke har visat mig Australien, många australiensiska djur och dess natur har jag fått uppleva och den är väldigt vacker. Många utflykter till de vackraste platser har vi gjort och många äventyr har vi upplevt. Jag har fått äran att lära känna hennes familj och vänner. 

Brookes morfar när han matar en Kookaburra.

Annanasar 

Hur som helst, slappa har jag gjort men det är inte det enda som vi gjort vill jag lova, den andra halvan av tiden har vi jobbat och slitit på flertalet farmer. Hårt jobb är det men jag gillar det. Nu senast har har vi jobbat på en lychee farm, skördesäsongen varade i fem veckors tid och frukten måste plockas varendaste dag, vilket betyder att vi måste arbeta varendaste dag. Under fem veckors tid så har vi inte tagit en enda dag ledigt, för tre dagar sedan jobbade vi vår sista dag så ni kan tänka er att vi känner oss glada och nöjda. 

Bönor.

Jordgubbar. Totalt hade de 1 miljon plantor, inte så illa pinkat. 

 Tomater.

Lychee queen

Lychee king 

Höll nästan på att glömma! Alex luffar också runt i Australien just nu så han besökte mig och så slog vi följe ett tag, nu är han i Perth på andra sidan av Australien. 

Kombinationen av en st Alex och ett paket från syrran i Sverige fyllt med svenska godsaker gav mig möjligheten att få känna mig lite svensk för ett tag igen. Det var väldigt uppskattat. 

Nåväl, detta var allt för nu, hoppas vi ses snart igen. Jag lovar att göra mitt bästa.